onsdag 29 november 2017

Ester Karlsson med K av Olséni & Hansen


Originaltitel: Ester Karlsson med K
Sidor: 373 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bokfabriken, tusen tack! 
"Ester Karlsson, 78 år och änka, bor tillsammans med kakaduan Roland i den välmående bostadsrättsföreningen Lärkan. Livet går sin gilla gång med dispyter om tvättstugan och den trasiga gallerhissen som de mest spännande inslagen i vardagen fram till dagen då Lärkans vaktmästare hittas död i sitt vindsförråd.
Polisen konstaterar snabbt att det rör sig om mord och Ester, som behöver fylla sina dagar, beslutar sig för att starta en egen utredning. Med kafferep och vaniljdrömmar nästlar sig Ester in hos både poliser och grannar, i hopp om att finna ledtrådar. När det kort därpå inträffar ytterligare ett dödsfall i fastigheten så går ingen av Lärkans invånare fri från misstankar - allra minst Ester själv."
Nja, det här var inte rätt bok för mig. Jag vet att jag nämnt det förut, men jag är lite grinig när det kommer till böcker som ska vara roliga. Jag har jättesvårt att hitta sådana som jag faktiskt tycker om. Ester Karlsson ska väl vara lite charmig och rolig, samtidigt som det är ett mordmysterium, men för mig blir det ingen fullträff.

Vi får följa Ester när hon börjar förhöra sina grannar, på ett diskret sätt enligt henne själv. Hon lyckas lura ur poliserna och rättsteknikerna information som de inte borde ge henne och bedriver helt enkelt sin egen utredning utan att berätta något för polisen. På det här sättet får man som läsare också lära känna alla som bor i huset sakta men säkert.

Men som sagt, det funkar inte för mig. Jag blir mest irriterad på henne när hon letar runt och vissa val hon gör alltså, jag vill inte avslöja för mycket men herregud människa, vad håller du på med??

Jag är fel person för boken helt enkelt, det kan jag ärligt säga. Det är väldigt uppenbart hos mig felet är här för jag är annars säker på att många andra kan tycka om den. Jag kommer nog ge den vidare till min mamma till exempel, jag tror hon kan uppskatta den mer än vad jag gör. 

tisdag 28 november 2017

Veckans topplista - Höstens bästa


Förra veckan var det böcker vi inte gillat under 2017, men den här veckan är det mer positivt. Johanna vill veta vilka fem böcker som är höstens bästa! Jag ska säga att det var inte lätt att välja bara fem. Det var nästan plågsamt att behöva välja bort en del!


Den här vill jag stoppa i händerna på alla. Längtar otroligt mycket efter nästa del!


Så. Jäkla. Bra. Läs!


Möjligtvis hela årets snyftbok. Den knäckte mig helt och hållet och var så bra!


Riktigt bra och annorlunda bok som är utformad som en podcast i bokform. Nämnde för kollegan jag lånade den av att det nu efteråt känns som att det här är en av alla podcasts jag faktiskt lyssnat på.


Det här var boken jag var stensäker på direkt som skulle in på den här listan. Väldigt bra biografi som gjort mig peppad på att läsa Ester Blenda Nordströms egna böcker.

måndag 27 november 2017

Hinsides brinner av Albin Alvtegen & Karin Alvtegen


Originaltitel: Hinsides brinner
Sidor: 234 (Kartonnage) 
Serie: Hinsides (del 2)
Ålder: 9-12
Recensionsexemplar: Från Brombergs förlag, tusen tack! 
"Det har gått ett år sedan det första äventyret i Nyckeln till Hinsides och det har blivit sommarlov igen. Linus, hans handikappade syster Linnéa och deras mamma är kvar i lägenheten i Stockholm när Lionora plötsligt skickar ett meddelande från Hinsides: Hinsides brinner! Jag behöver din hjälp. 
Tillbaka i Hinsides får Linus reda på att Lionora är på flykt därifrån och ger sig av för att hitta henne. Det blir en lång och farofylld färd med många prövningar. Linus börjar trevande använda sina nyvunna magiska förmågor. För att rädda Lionora måste han riskera allt."
Andra boken i den här serien är ännu mer spännande än första! Det händer saker nästan direkt från start och sen får man inte många andningspauser med lugn innan boken slutar med en cliffhanger som gör att jag vill skrika lite i frustration över att behöva vänta på bok tre! 

Linus är en sån modig karaktär! Han tvekar inte alls utan kommer direkt till Lionaras hjälp när han får meddelandet från henne. Självklart har han saknat den delen av sin syster, i Hinsides kan hon ju svara honom och umgås på ett helt annat sätt än vad hon kan i våran värld. Deras syskonrelation är så fint beskriven, man märker verkligen hur mycket de bryr sig om varandra.

I den här boken handlar mycket om att inte låta rädslor styra över den man är eller vill vara. Och att kärleken från någon som tagit hand om en under hela ens liv kan ge både styrka och mod i svåra stunder. Jag tycker också att själva världen är så bra uppbyggd, det är verkligen blandat med olika varelser som bor i allt från farliga skogar till städer under vatten. Även i den här boken finns det svartvita illustrationer som hjälper fantasin att bilda en uppfattning om hur vissa saker ser ut.

Hinsides brinner är en väldigt bra uppföljare och nu är det bara att vänta in den tredje och sista delen!

fredag 24 november 2017

Rum: en roadtrip genom psyket av Alex Schulman & Sigge Eklund


Originaltitel: Rum: en roadtrip genom psyket
Sidor: 271 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från Bookmark förlag, tusen tack! 
"Alex Schulman och Sigge Eklund har intensivt pratat med varandra i sin populära podcast under fem års tid, och trodde själva att det mesta dem emellan var sagt. Men allt ändrades när de tog sig an en lekfull utmaning att rita sina psyken i form av världskartor. När de jämförde sina kartor upptäckte de att där fanns platser de aldrig tidigare hade utforskat, både hos varandra och hos sig själva. De fortsatte att avtäcka sina inre världar, dörrar öppnades till rum som fram till dess varit stängda. 
Det som började som en lek resulterade till slut i denna bok. Man skulle kunna kalla det ett försök till en fullständig atlas över deras inre. Eller helt enkelt en inblick i Alex och Sigges galna värld. Oavsett vad väntar en hisnande resa genom skratt och sorg, nöd och lust, tid och rum."
Jag fick fundera ett tag innan jag tackade ja till att få hem den här boken som recensionsexemplar. Jag har ingen koppling alls till Alex & Sigge sedan tidigare; har inte lyssnat på deras podcast, inte läst någon av deras böcker, ingenting. Och jag kände väl att det här kanske var lite för okänt vatten för mig, att jag inte skulle ha något att hämta från den. Men efter att ha pratat med min före detta sambo som ändå var tillsammans med mig i nio år och känner mig bättre än många andra så tackade jag ja.

Boken är indelad i olika delar, det finns Vilsenhet, Hoppfullhet, Rädsla, Trygghet och Det okända. Sedan byggs varje del upp av bitar från Alex och Sigges egna kartor över sina inre. Alex har till exempel Drömmen-om-att-bli-kändis-deltat och Ångesthalvön. Hos Sigge kan man hitta Avundsjukans flod och Stillhetens dal.

Den pendlar mellan humor och tyngre ämnen. Det är de tyngre och mer allvarliga sidorna som jag fastnar för, det är där jag kan hitta något att känna igen mig i och koppla till. Samtidigt är hela boken lättläst. Jag har läst några sidor här och där, låtit den ta lite tid och ligga och mogna mellan lässtunderna.

Jag tror helt ärligt att jag hade haft mer behållning av den om jag hade följt författarna sedan tidigare. Då hade jag nog kunnat känna att det här gav mig en ännu djupare förståelse för dem som personer. Och jag är säker på att om man lyssnar på podden eller har läst deras tidigare bok Tid så kommer man absolut att fastna väldigt mycket för den här också.

Med det sagt så tycker jag absolut inte illa om den. Jag blev faktiskt positivt överraskad, det var ett steg utanför min bekvämlighetszon och jag är glad att jag tog det. Det jag känner mest nu i efterhand är att jag faktiskt vill plocka upp Schulmans bok, Glöm mig, något jag absolut inte varit intresserad av tidigare. För han slänger in små minnen från sin barndom i Rum, och det är de styckena som kommer sitta kvar i mig längst.
"Jag går och stänger in mig på mitt rum, sätter mig på sängkanten i en känsla av plötslig utmattning. Jag känner något tungt längst ner i magen. Det här är något nytt. Det är en kall sorg som satt sig längs magsäckens väggar. Många år senare förstår jag att det är första gången jag känner ångest." -sid. 142

torsdag 23 november 2017

The Vicar Woman av Emma Rendel


Originaltitel: The Vicar Woman
Sidor: 176 (Pocket)
"A female vicar arrives on a small island to take up a new post. It is a strange opportunity: the parish is brand new, and set up by the community itself, who have built themselves a church modelled on St Peter's Basilica. The vicar is surprised and delighted by the enthusiastic welcome she receives. The church is full day after day, and the parishioners compete for her attention. Not many are interested in discussing spiritual matters however, and as she gets to know them, the vicar becomes aware of a split in the community; a terrible secret that is not spoken of, but which plagues the island, pitting neighbour against neighbour. She hears whispers of a missing young girl whose parents died in a mysterious blaze, of secret abortions, and of a fearsome ghost."
Den här boken blev jag tipsad om hos en av mina favoritbooktubers, Hannah Tay. Hon pratar ofta om böcker som jag aldrig hört talas om och jag blir ofta inspirerad att läsa det hon visar. Så den här beställde jag för ett tag sedan.

Det handlar alltså om en präst, hon kommer till en ö där det bara bor runt 50 personer. De har byggt en överdrivet stor kyrka åt henne och verkar väldigt angelägna om att hon ska trivas och tycka om dem. De pratar och pratar och pratar, hon upptäcker att det bara är när de tror att hon inte är i närheten som de faktiskt är tysta.

Sakta börjar hon förstå att något är fel. Något hemskt har hänt på den här ön, något som har med en liten, försvunnen flicka att göra. Och öborna försöker i sina väldigt vaga ordalag skylla på alla utom sig själva. De visste inget, de kunde inget göra, hon var ju så konstig och hennes pappa var ju faktiskt en vän. Det är sådana små hintar man får om vad som hänt, tillsammans med de väldigt speciella illustrationerna. Ibland syns där en liten flicka som skrämmer slag på öborna, men prästen verkar aldrig se henne.

Jag älskade den här. Det är en obehaglig men viktig berättelse. Om vuxna som vänder ryggen till, som vägrar se sina egna fel och vad som kan hända. Tecknarstilen är otroligt speciell, jag har aldrig sett någon som liknar den. De svartvita illustrationerna gör allt levande, speciellt när det ska visa hur de här öborna verkligen försöker prata bort fokus från vad som hänt. På många sidor är bakgrunden full av "bla bla bla bla bla" samtidigt som flera pratbubblor och karaktärer tar upp plats.

Rekommenderar den verkligen!

onsdag 22 november 2017

Ett jävla solsken av Fatima Bremmer


Originaltitel: Ett jävla solsken
Sidor: 375 (Inbunden)
"Hon var den ostyriga pojkflickan som skickades hemifrån för att bli snäll och foglig. Men Ester Blenda Nordström lät sig aldrig tämjas.
Som Sveriges första undersökande reporter gjorde hon det ingen annan vågade. Under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken.
Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet.
Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris."
Innan jag började jobba i bokaffären hade jag aldrig hört talas om Ester Blenda Nordström. Men vi hade hennes böcker inne och ibland frågade folk efter dem så på det viset kom jag i kontakt med namnet till slut. Fast jag hade fortfarande ingen koll på vem hon var, vad hon hade gjort. Så nu när den här biografin om henne blivit nominerad till Augustpriset tyckte jag det var dags att ta reda på det.

Och nu efteråt känner jag, varför läste vi inget om henne i skolan? Jag hade mycket hellre läst om henne, eller läst hennes böcker, än att lära mig rabbla årtal som jag inte alls kommer ihåg något av idag. Hade jag läst om Ester Blenda i högstadiet hade jag fortfarande kommit ihåg det, det är jag övertygad om.

Vilken otroligt stark människa hon verkar ha varit. Självständig, tuff, modig och med så otroligt mycket viljestyrka. Samtidigt så skör och sårbar med ett mörker i sig som kom fram då och då. Det är omöjligt att inte tycka om henne och känna med henne genom hela boken. Det är fascinerande läsning om ett liv som verkligen kan kallas speciellt. Vilka upplevelser hon hade! Jag satt med andan i halsgropen när hon var ute och luffade i Amerika, trots att jag förstod att hon skulle klara sig.
Något som gjorde mig förvånad var att läsa om hennes kopplingar till Kiruna, min hemstad. Hon hade tydligen en nära vänskap med stans grundare, Hjalmar Lundbohm.

Nu är den väckt i mig, viljan att veta mer om henne. Den där känslan jag får efter att ha läst en riktigt bra faktabok. Har ni inte hört talas om Ester Blenda Nordström? Då är det dags nu så ta och plocka upp Ett jävla solsken. Jag ska ge mig på att läsa hennes egna böcker så snart jag kan.

tisdag 21 november 2017

Veckans topplista - Böcker jag inte alls tyckte om i år (hittills under 2017)


Det här ska bli en intressant vecka att hoppa runt bland alla svar och se vilka böcker som inte varit så populära hos alla olika bloggare! :) Kul tema Johanna!


Det är inte att jag hatade den här boken, men den lämnade mig oberörd. 


Den här hade jag höga förhoppningar på men nej, den gjorde mig besviken. 


Jag vet att många tycker bra om den här boken men jag blev bara irriterad.


Har sett att många tycker om den här också men för mig var den bara rörig och det kändes som att för många berättelser trängdes i samma bok. 


Jag gillade författarnas tidigare trilogi och trodde att jag skulle tycka om den här också men nej. Här var det alldeles för mycket självskadebeteende och jag fick skumma igenom ganska mycket.

måndag 20 november 2017

De sju systrarna av Lucinda Riley


Originaltitel: The Seven Sisters
Sidor: 539 (Inbunden) 
Serie: De sju systrarna (del 1)
Recensionsexemplar: Från Bazar förlag, tusen tack! 
"Maia DAplièse och hennes fem adoptivsystrar samlas i sitt barndomshem Atlantis, ett vackert slott vid Genevasjöns kust, efter att deras adoptivfar, den mystiske miljardären Pa Salt, har gått bort. Underligt nog har han redan begravts till havs, men varje syster tilldelas varsin ledtråd som ska vägleda henne i sökandet efter sitt ursprung. 
Maias ledtråd leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro. Väl där börjar hon lägga samman pusselbitarna
Åttio år tidigare, 1927, under Rios Belle Epoque, planerar Izabela Bonifacios far för hennes giftermål in i aristokratin. Under tiden arbetar arkitekten Heitor da Silva Costa på en kristusstaty som ska kallas Cristo Redentor och behöver resa till Paris för att finna den rätta skulptören som kan färdigställa hans verk. Den äventyrslystna och passionerade Izabela övertalar sin far att låta henne följa med Heitor och hans familj till Europa innan sitt giftermål. Där, i Paul Landowskis studio utanför Paris och på de intima kaféerna i Montparnasse träffar hon den unga och ambitiösa skulptören Laurent Brouilly, och genast vet hon att hennes liv aldrig kommer bli sig likt."
Alltså, herregud, vilken resa den här läsningen har varit! Jag blev först intresserad när jag läste att berättelsen var löst baserad på legenderna om de sju systrarnas stjärnkonstellation. Redan där kände jag att det här kan bli något speciellt.

Och det blev det verkligen. Jag älskar den här boken! När jag skriver det här inlägget har jag precis slagit ihop pärmarna och jag vill bara hoppa tillbaka in. Jag var inte alls redo att släppa taget och lämna karaktärerna, inte ens efter över 500 sidor.

Ofta när jag läser en bok som hoppar mellan nutid och dåtid brukar jag känna att ena delen av berättelsen är bättre än den andra. Det blir som att författaren tappar något i ena delen, mer energi läggs på den andra. Men här fångar båda två mig lika mycket. När jag inte läser om Maia funderar jag hur allt ska gå för henne. När jag istället läser om henne funderar jag lika mycket på hur livet ska lösa sig för Izabela.

Det här är en sådan läsupplevelse då jag har svårt att få ut precis hur mycket jag tyckte om den i ord. Känslan i bröstet är nästan överväldigande men det är frustrerande svårt att omvandla den till något som andra ska förstå.

Den här boken är magisk helt enkelt. Andra delen kommer 2018 och jag kommer vänta otåligt!
"Låt aldrig din rädsla bestämma ditt öde." - sid. 73

fredag 17 november 2017

Favoritförfattare - Dean Koontz

Här kommer video nummer två om mina favoritförfattare! Den här gången är det dags för Dean Koontz :).


torsdag 16 november 2017

Karne: Skriet från häxberget av Kristina Suomela Björklund


Originaltitel: Karne: Skriet från häxberget
Sidor: 182 (Häftad)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack!
"Vad skulle du göra om du hamnade i tiden när jakten på häxor var som värst och du själv blev jagad både då och i nutid? 
Märit och hennes kollegor på Ödets förlag får besök av en gammal kvinna som berättar en aldrig tidigare avslöjad historia om häxprocesserna i Ångermanland. Hon vill att de ska skriva den åt henne. Efter besöket börjar Märit drömma mardrömmar så verkliga att det känns som om hon upplever dem på riktigt. I drömmarna bor hon i en stuga i Torsåker och tiden är den när prästerna fick barn att peka ut kvinnor som tagit med dem till Blåkulla och besökt den Onde."
Det här var en väldigt intressant och spännande berättelse! En historisk roman som blandar in lite tidsresor. Jag försökte under läsningen komma på vilka andra böcker jag läst om häxprocesserna men jag kom faktiskt inte på några. Det enda jag minns är det jag läst i skolan.

När det gäller att hoppa i tiden kan det bli lite förvirrande om inte författaren skriver det på ett bra sätt men här tycker jag att Björklund har klarat det väldigt smidigt. Det finns en röd tråd i när tidshoppen händer och övergångarna är jämna och bra.

Både historien i nutid och dåtid är nervslitande vissa gånger, och frustrerande och sorgliga andra. Det enda jag egentligen kan klaga på är att den gärna hade fått vara lite längre och gå djupare in på ämnet. Och det är ju på sätt och vis inget klagomål utan bara positivt att jag ville ha mer av boken.

onsdag 15 november 2017

Nyckeln till Hinsides av Albin & Karin Alvtegen



Originaltitel: Nyckeln till Hinsides
Sidor: 180 (Inbunden)
Serie: Hinsides (del 1)
Ålder: 9-12
Recensionsexemplar: Från Brombergs förlag, tusen tack!
"Huset Trakeborg har stått tomt i många år sedan den mystiske ägaren spårlöst försvunnit. De 12-åriga tvillingarna Linus och Linnéa flyttar in över sommaren, tillsammans med sin mamma som ska restaurera huset. Linnéa är svårt handikappad sedan födseln och Linus ser inte fram emot en sommar i ett ödsligt hus mitt ute i ingenstans, utan något att göra. Men redan första natten hör han underliga ljud i väggarna och snart börjar saker försvinna. När Linus letar efter ledtrådar i huset hittar han en nyckel under några uppbrutna golvbrädor. Vem har gömt nyckeln - och vart leder den?
Detta är upptakten till ett oupphörligt spännande läsäventyr för fantasyälskare. Nyckeln som Linus hittat för honom snart till en helt annan värld, Hinsides. Hittills har bara en människa hittat dit: Trakeborgs mystiske och numera försvunna ägare. De olika varelserna som bebor Hinsides fruktar att portalen som oavsiktligt öppnats mellan världarna hotar att förstöra allt levande. Snart blir Linus indragen i en gastkramande kamp på liv och död. Till sin hjälp har han Lionora, en flicka i Hinsides som verkar vara en kopia av Linus syster Linnéa..."
Egentligen har jag inte haft så mycket koll på vad den här boken handlade om, förutom att det hade något att göra med en annan värld som man kommer till genom det här stora, underliga huset där Linus och Linnéa ska spendera sommaren. Och det är verkligen nog för att få mig intresserad, Narnia-älskare som jag är.

Det är en väldigt snabbläst bok. Det tog mig inte ens en dag att avsluta den. Dels är den lättläst, dels är den otroligt spännande och jag ville inte lägga ner den innan jag hade fått veta hur allt slutade. Eller i alla fall hur det slutade i den här delen, jag har ju även del två här hemma som jag ska fortsätta på. Och det gör mig glad! För det här var verkligen bra, jag tycker om Linus, han är en mogen och ansvarsfull kille som bara vill att hans mamma ska bli glad på riktigt igen. Han tar även mycket ansvar för sin syster, Linnea, som sitter i rullstol och varken kan prata eller röra sig.

Han är en stark huvudkaraktär som jag bryr mig om från sida ett. Hans glädje, sorg och rädsla är känslor jag delar under tiden jag befinner mig i hans värld. Sedan kan jag också känna igen mig i hans sökande efter magiska saker i vår verklighet, det kommer alltid finnas en liten del av mig som är säker på att det i någon garderob någonstans gömmer sig en öppning till ett magiskt land och så vidare.

Utspridda genom boken finns det dessutom några helt otroliga svartvita illustrationer. De ger extra liv till berättelsen och gör det lätt att föreställa sig en del av de ovanliga varelser som bor i Hinsides.

Nu närmar det sig sakta men säkert jul och jag skulle helt klart rekommendera det här som en julklapp till den fantasyälskande bokslukaren i åldern 9 till 12. Den är spännande och fartfylld samtidigt som den beskriver starka familjeband och tar upp många olika känslor och frågeställningar.

tisdag 14 november 2017

Veckans topplista - Amerikanska deckare/thrillers


Spännande tema den här veckan inne hos Johanna, får se hur mycket min TBR-lista växer den här gången! Amerikanska deckare/thrillers är det som gäller, jag har hittat fem amerikanska författare att ta med! Jag tror jag lyckades pricka in thrillers och inte rena deckare.


Slaughters böcker är inget för den känslige läsaren, hon väjer inte för detaljerade och ganska vidriga scener. Men spännande är det! 


Jag har faktiskt läst alla Flynns böcker men det är den här, hennes debut, som jag fastnat mest för. 


Den här boken av Koontz lyssnade jag på som ljudbok, även denna som nattbok med dåvarande sambon nere i Värmland. Här är också känslan jag fick något som sitter i än i dag, nerver som slits när man är jagad av någon som aldrig verkar ge upp. 


Vi får ju inte glömma böckerna om Hannibal Lecter, jag har läst alla och han är verkligen en otäck karaktär!


Jag tycker om Dan Browns böcker. Änglar och demoner är min favorit hittills (har inte läst Begynnelse än). Jag har läst men också lyssnat på den som ljudbok många gånger. Det har gjort att jag kan den ganska väl och därför blev jag jättebesviken på filmen när den kom.

måndag 13 november 2017

Du får inte älska mig av Anette Westin


Originaltitel: Du får inte älska mig
Sidor: 443 (Inbunden)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Det sägs att det spökar på Julita gård. Den vackra adelsfröken Charlotta Palbitzki svävar genom rummen på tredje våningen ropandes efter sin älskade. 
Kärleken mellan henne och informatorn på Julita gård, prästsonen Pehr Hofverberg från Berg i Jämt­land, är förbjuden. När de står inför valet att välja kärleken eller följa den väg familjerna förväntar sig, fattar de ett beslut som kommer att få konsekvenser de aldrig kunnat drömma om. Vad var det egentligen som hände den där vårnatten 1758 och är det så som vi alla hoppas, att kärleken övervinner allt?"
Du får inte älska mig är en historisk roman som är baserad på verkliga händelser. Det är en otroligt välskriven berättelse med många karaktärer och detaljer. Jag skulle säga att man kan lära sig mycket om livet och alla oskrivna regler som fanns i dåtidens Sverige under läsningen. Det känns för mig som att författaren har lagt ner mycket tid och arbete på att få allt så nära verkligheten som möjligt.

Samtidigt är det en väldigt hjärtskärande kärlekshistoria. Om två personer som aldrig kommer bli godkända att få gifta sig med varandra och bli lyckliga tillsammans. Det är verkligen sorgligt att läsa om deras kärlek och hur de krav samhället har på dem sätter käppar i hjulen och tvingar isär dem. Speciellt Charlotta lider jag med när hon tvingas in i ett äktenskap som är hemskt på alla sätt.

Det är det här som är det fina med böcker, man kan få lära känna människor och deras livsöden långt efter att de gått bort. Jag tyckte mycket om att läsa om Charlotta och Pher och har efteråt suttit och googlat fram bilder på platser och annat för att det fascinerade mig så mycket.

Är det något jag kan "klaga" på är det att det blir lite för många namn att hålla reda på. Vissa karaktärer blandas ihop och ibland nöjer jag mig med att helt enkelt hålla koll på de två huvudkaraktärerna, andras namn får glida förbi för annars stannar läsningen upp för mycket. Men förutom det är det en väldigt bra roman som dessutom kan ge en liten historielektion.

torsdag 9 november 2017

Bright Minds Empty Souls av Jennae Cecelia


Originaltitel: Bright Minds Empty Souls
Sidor: 72 (Häftad)
"Bright Minds Empty Souls is for the hopeless romantics and those who need a friend to comfort their late night thoughts. It's a book made with love about falling in and out of love with yourself, and others."
Ännu en fin liten poesibok. Vilken tur att Instagram finns så jag kan snappa upp alla de här guldklimparna. Jennae Cecelia skriver väldigt fint och berörande i sina dikter, språket flyter lätt och går många gånger rakt in i hjärtat på mig. Det sticker ut en hel del notisflikar nu efter läsningen för att jag lätt ska kunna hitta tillbaka till favoriterna.

Boken har ingen uppdelning utan det är bara en ny text på varje sida. Inga kapitel eller ämnesindelningar. Det finns både kärleksfulla, sorgliga och hoppfulla ord att ta del av. Det som står i beskrivningen, för dem som behöver en vän som tröstar ens nattliga tankar, det tycker jag är både fint och stämmer väldigt bra.
"Cracked 
How could a pain this deep
have no blood to show for it?
I felt ripped by the seams,
and hung out to dry.
How did this pain
have no scar from the hurt?
No visible evidence to show I was broken.
With cracks so deep they were called
canyons."  - sid. 62

onsdag 8 november 2017

What Should I Read Next Podcast och alla lästips


Jag tror att jag har nämnt tidigare någon gång att jag faktiskt inte lyssnat på någon podcast om böcker, trots att mycket i mitt liv handlar om det. Men nu på sista tiden har jag faktiskt hittat en som jag gillar! Det är What Should I Read Next och den gör inte min att-läsa-lista kortare direkt! Anne Bogel som håller i podcasten har en ny gäst i varje avsnitt. De pratar lite allmänt om läsning och böcker ett tag, sen får gästerna berätta om tre böcker de älskar, en de hatar och vad de läser just nu. Efter det ger Anne tre tips på böcker de borde plocka upp härnäst. Det är väldigt mysig lyssning faktiskt, och som sagt, den lägger bara till böcker på den redan evighetslånga listan. Här är några av alla jag har lagt på minnet:






De verkar så bra! Är det någon ni har läst eller någon ni blir sugna på att läsa? Klickar ni på bilderna kommer ni till varje boks sida på Bookdepository!

tisdag 7 november 2017

Veckans topplista - Ryssland


Den här veckan är det Ryssland som gäller inne hos Johanna! Nu blir det först två som jag har läst och tyckt bra om och sen tre jag inte har läst.


Metro 2033 är första delen i en serie. Jag har läst två stycken och de är jättebra!


Anna Karenina, en tegelsten som jag tyckte mycket om.


Damen med hunden och andra noveller har jag blivit nyfiken på, vilket är lite oväntat då jag har så svårt för noveller många gånger.


Jag vet inte exakt vart Future utspelar sig men det är samma författare som skrev Metro 2033 och han är rysk så även den här boken får bli med på listan. Vill läsa! 


Ryssland var svårt hörrni så det blir lite upprepningar. Det här är en annan författare men boken utspelar sig i samma universum (och alltså i Ryssland) som Metro 2033. Den här har jag inte heller läst men vill verkligen.

måndag 6 november 2017

Teater: De 39 stegen

"I De 39 stegen möter vi huvudkaraktären Richard Hannay när han dras in i en hektisk jakt där världens öde står på spel. Efter ett möte med en mystisk kvinna i ett dimmigt London blir han misstänkt för ett mord han inte har begått. Poliser och hemliga agenter tar upp jakten på Hannay som flyr till Skottland där kampen för att rädda Storbritannien och världen undan ett förödande krig fortsätter. De 39 stegen är ett spännande och samtidigt komiskt äventyr med spioner, polisjakter, femme fatales, lömska skurkar med avhuggna fingrar, tågjakter och mycket mer."
Jag gjorde något så ovanligt som att gå på teater i onsdags! Det är verkligen inte varje dag, jag är ganska säker på att sist jag var på någon föreställning var i gymnasiet så det har gått en hel del år kan vi ju säga. Men nu ville en kollega gå på De 39 stegen och jag tyckte den lät bra så jag följde med!

Det kan vara en av de bästa grejerna jag har gjort i år, helt ärligt. Jäklar så roligt det var! Jag kommer inte ihåg när jag har skrattat så mycket sist. Jag fick en sådan glädjekick av det att jag hade kvar den känslan även dagen efter.

Det är fyra personer som spelar alla roller så det är snabba ryck mellan klädbyten och scenändringar. Alla fyra gör det jättebra! Extra imponerad är jag av de två som står för flest rollbyten under kvällen, de går från att vara skumma spioner till försäljare av damunderkläder på ett tåg till ett gift par i Skottland som äger ett hotell och mycket mer.

Några få gånger tappar de masken och börjar skratta själva men det gör verkligen ingenting, det får bara publiken att skratta ännu mer. Och alltså, när de här fyra människorna på scen får publiken att skratta så är det som en explosion av skratt! Helt underbart att vara en del av!

Jag fullkomligt älskade varje sekund av det och är faktiskt sugen på att gå och se den igen. Så bra var min upplevelse den kvällen!

fredag 3 november 2017

Equilibrium av Anna Jakobsson Lund


Originaltitel: Equilibrium
Sidor: 459 (Danskt band)
Ålder: Unga vuxna
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Midnattsklockan slår medan jag springer genom Kintoros sluttande gränder. Jag skulle ha varit på scenen nu, tagit emot de andra kemisternas applåder. Ingen hade vågat neka mig ett forskningsprojekt efter det här. Jag borde ha stannat i bankettsalen, kontrollerat den skärande smärtan. Bröt den sig ut ur mig? Hur kunde den göra det? Klackarna slinter mot gatstenarna och jag drar av skorna. Fötterna domnar bort, men jag stannar inte. Jag måste härifrån, måste byta om innan någon ser mig. Klänningen är kladdig av blod."
Anna Jakobsson Lund har snabbt klättrat upp i toppen av mina favoritförfattare. Hennes trilogi Systemet är enligt mig bättre än många utländska dystopier som till exempel Divergent. Nu tar hon sig an något helt nytt med Equilibrium.

Och det är så jag nästan blir lite avundsjuk för hon gör allting så djäkla bra! Det finns ett intressant och fascinerande världsbygge, fart och spänning, kärlek utan att det blir smörigt eller för mycket drama på grund av det, vänskapsband som skildras otroligt fint och magiska krafter. Allting skriver hon på ett så smidigt sätt att jag inte vill lägga ner boken. Det är en plåga att behöva skiljas från Ari och alla andra, jag vill bara tillbaka in i deras värld och nu när boken är slut saknar jag dem!

Förutom allt det här tar hon också upp kön och identitet, fördomar och människans försök att dela in allting i enkla och klara grupperingar. Alla i Aris värld är tatuerade på bröstkorgen, färgen på tatueringen visar vilket kön man tillhör, män har gula och kvinnor har blå. Har man gjort en könskorrigering har man andra, speciella färger beroende på vilken sort man gjort. Allt för att omvärlden ska veta vad man är. Men Ari passar inte in i någon av de mer välkända färgerna, hens tatuering är grön, en blandning av gult och blått, varken man eller kvinna. Ari själv tänker vid något tillfälle att färgen på hens tatuering är det som känts mest rätt under hela hens liv, men väljer ofta att dölja den för att inte behöva möta andras oförstående. Jag tycker det här är ett väldigt bra och välgjort sätt av författaren att ta upp frågor och tankar som är otroligt aktuella och viktiga i dagens samhälle.

Har ni inte upptäckt hennes böcker ännu så se till att göra något åt det så snart som möjligt! Och här är det inte bara nästan, jag ÄR avundsjuk på er som har de här berättelserna framför er.

torsdag 2 november 2017

Är det någon som har läst?

Jag vet att många har läst böckerna om Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery. Jag är inte en av dem och de har aldrig riktigt lockat mig heller, även om jag vet att de är väldigt omtyckta. Däremot har jag blivit riktigt nyfiken på en trilogi av samma författare. Det är podden What Should I Read Next? som har ökat på min att-läsa-lista med ganska många böcker. Tänkte göra ett inlägg om lite andra böcker jag är nyfiken på därifrån senare.

Men nu vill jag veta om det är någon av er som har läst böckerna om Emily? Emily of New Moon, Emily Climbs och Emily's Quest? Jag tycker de låter jättebra men har inte hört så mycket om dem förutom i podden så jag är lite nyfiken! Vet ni något om dem?