onsdag 6 september 2017

Kärlek-Rädsla 1-0 av Johanna Hildebrand


Originaltitel: Kärlek-Rädsla 1-0
Sidor: 114 (Danskt band)
Recensionsexemplar: Från författaren, tusen tack! 
"Det är så mycket jag behöver lära mig. Stapla disk, hacka lök, skära jämna tomatklyftor, städa upp efter mig, dammsuga listerna. Tålmodigt försöker han lära mig. Upprepar tills jag har förstått vilket som är det rätta sättet. Suckar åt mig när jag gör fel. Eller skrattar. 
Vad är det egentligen som pågår bakom grannens dörr? Kärlek-Rädsla 1-0 är en berättelse om rädslans och våldets farliga krafter, om förväntningar, anpassning, lögner, ensamhet och medberoende. Men det är också en berättelse om växande självinsikt, ökad medvetenhet och om att återupptäcka sin inre kraft. Kärlek och kunskap öppnar vägen till läkning."
Jag fick förfrågan från författaren om jag ville läsa den här boken och jag tackade ja eftersom den handlar om våld i en relation. Jag vill läsa och försöka förstå, läsa och lära mig mer.

Vet ni vad som räknas som våld? Det är så mycket mer än att rent ut bli slagen eller sparkad. Jag har fått lära mig att det är mycket mer än fysiskt. I början av boken kommer det en förklaring;
"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den personen till att göra något mot sin vilja eller att sluta göra något den vill." - Per Isdal
Boken är skriven i korta stycken. Nästan som en diktbok men ändå inte. Man får ta del av huvudpersonens tankar, känslor, upplevelser. I förhållandet, vid ett uppbrott, ett återfall till förhållandet och sen det slutgiltiga uppbrottet och försöken att bli helt fri. Då det finns gemensamma barn med i bilden är det svårt för henne att inte bli indragen i bråk och konflikter igen trots att hon flyttat. Den ständiga oron, försöken att göra rätt, att aldrig vara tillräcklig. Den förvirrande tiden efteråt, att försöka komma ihåg vem man egentligen är, vem man var innan allt bröts ner. Det är väldigt bra skrivet och svårt att inte bli berörd av det. Jag har för ovanlighetens skull vikt hundöron på sidor som var extra bra. En av de som fastnade allra mest hos mig var en i slutet:

"Nej och ja 
Nej, du är inte dålig.
Nej, det är inte ditt fel.
Nej, det är inte ditt ansvar att bära någon annans inre
konflikter och känslor.
Nej, du är inte konstig, knäpp, störd, dum, ond, ful eller fel.
Nej, du ska inte gömma dig, fly eller dra dig undan.
Nej, du ska inte vara tyst, lyda eller anpassa dig.
Nej, du är inte orsaken till allt ont. 
Ja, du har rätt att uttrycka din vilja, dina åsikter och dina
behov.
Ja, du har rätt att känna, och att uttrycka dina känslor.
Ja, du får ha kontakt med dina vänner.
Ja, du får ha egna intressen.
Ja, du får vila när du är trött.
Ja, du får skratta.
Ja, du får prata i telefon med en vän, hur länge du vill.
Ja, du får träffa din släkt om du vill det.
Ja, du har rätt att ta plats.
Ja, du har rätt att vara glad.
Ja, du har rätt att stanna upp och lyssna till ditt inre.
Ja, du har rätt att ta dina beslut. 
Ja, du kan säga nej."
Det är en viktig bok, det är viktigt att ämnet tas upp och når ut till fler så att personer i sådana här situationer känner att de inte är ensamma, att det inte är deras fel och att det finns hjälp att få. Det finns Kvinnojourer man kan ringa till och Kvinnofridslinjen har sin telefon öppen dygnet runt.

2 kommentarer:

  1. Johanna Hildebrand6 september 2017 19:45

    Varmt tack för att du läste, och för denna fina recension av min bok! Roligt att det blev några "hundöron" haha.Jag hoppas mycket på att kunna sprida kunskap i ämnet, och hopp vill jag också sprida! Det finns hjälp att få, det går att bryta upp, alla är värda att ha det tryggt och bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv för att jag fick läsa den! Det är verkligen ett viktigt ämne och som du säger, det behöver pratas om så man förstår att man faktiskt är värd att må bra och kan få hjälp!

      Radera